I wasn’t designed to move so fast I wasn’t designed to have so much past

Min skola luktar kaffe. Idag sken solen in genom fönstret på VV när vi förhörde varandra till morgondagens historieprov. Koncentrationssvårigheter. Choco-pops-bar är det sötaste som finns att köpa för 9,95 kr i den lilla butiken på väg till skolan vilken ägs av en utländsk man som helst inte pratar. En hemlighet förvandlades till en olycka och Josefines glasögon trycktes in mot hennes näsa. Och den är svullen nu. Näsan. Men vi har pratat om det, och kommit fram till att det delvis var mitt fel men att eventuella permanenta skador bara ska få symbolisera vår vänskap. Ungefär som tatueringen jag en gång gav Emelie av misstag med en nyvässad blyerts. Emelie fick gå till sjuksyster mitt under en svenskalektion och hon har klargjort för mig att om jag någonsin är elak mot henne sandpapprar hon bort tatueringen. En mörkgrå prick. Knappt synlig, men den finns där inbäddad i huden mitt på handflatan och där ligger en del av vår vänskap. Tuggummin för en och femtio och Champis i glasflaska och otaliga varv runt Gantofta. Där ligger vår vänskap. Och om Josefines näsa inte återhämtar sig så kommer vår vänskap vara bruten i delar, varav en är fast i hennes näsan.

Jeffrey Lewis & The Junkyard – Roll Bus Roll

Här är bilder från dagen:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0