Dreams Begin

Ibland känns livet ofullständigt. Och nej, jag är inte deprimerad. Jag bara framlägger det faktum att alla dagar inte är perfekta fastän de kanske borde vara det. När man inte har något att klaga på hittar man fan i mig ändå något - ingenting egentligen, en känsla av att allt inte helt bra bara.
Men det är bara mänskligt. Solen kan skina och man kan ha bra vänner. Man kan äta gott och man kan helt enkelt ha bra, ganska simpla saker som gör livet fint. Ändå så verkar det alltid vara något som kommer ivägen för komplett lycka.
Jag har varit med om att allt inte är ok, men ändå så har jag mått underbart. Känslor är så konstiga. Det är konstigt att man kan vara väldigt glad men ändå nedstämd på samma gång. Livet är ett konstigt, underbart kaos. 

Brunchade på Brooklyn idag med min pappa.

Han tvingade i mig tre våfflor och utmanade mig att äta en halv våffla i en tugga. Det hänger på hur man viker våfflan. Jag klarade utmaningen.

Sen var det dags för kaffet - självklart på EH med Anna och Josse.

Anna <3

Jag bar tunikan jag fick på min födelsedag av de redan nämnda - Josefine och Anna-Sofia.

Josefine. <3