Für Elise
En av alla tiders mest kända pianolåtar. En låt jag alltid hatat tills dess att Tanja spelade den på sitt piano, som i för övrigt låter underbart nomatterwhat man spelar. Efter det började jag älska den, för det är en väldig skillnad mellan att höra klassisk musik i verkligheten och med högtalare.
Sen började jag själv lära mig den på piano, och jag måste erkänna att jag fortfarande har svårt att spela två olika melodier med två händer på samma gång, men det går framåt.
Den fantastiska med den här låten tycker jag ändå är att den stannat kvar och spelats flitigt så pass länge - kan vi säga samma sak om de nya poplåtarna på radio som spelas några veckor och sen glöms bort? "Für Elise" (av Beethoven för övrigt om det fanns någon enstaka som inte visste det) har en sån enkel melodi, men ändå är det någonting med dem som har fått generation efter generation att spela den.
Man blir faktiskt besatt av den här låten, och Tanja har den till och med som melodi när dörrklockan ringer.
Så mitt musiktips idag blir något tidlöst, men fastän det kanske inte något de flesta tonåringar skulle välja att lyssna på. Men man ska alltid vara öppen för nya intryck - ny musik. Nja, väldigt gammal musik då.
För er som ändå har lite svårt att ta till sig piano är här en lite nyare version av Für Elise på gitarr av Fredrik Larsson. Nästan lika underbart som på piano.
